2004-1993

Äldre volymer finns inte digitaliserade. Nedan ges därför bara titlarna från de olika årgångarna.

2004

Aron Sjöblad, ”Synen på studieresande i Sverige under 1600- och 1700-talen”

Leif Runefelt, ”Dygden, nyttan och begären: Affektläran i frihetstida etisk och psykologisk litteratur”

Anna Lindén, ”Viktor Rydberg och den jämförande indoeuropeiska religionshistorien”

Mathias Persson, ”Ett numinöst och programmerat kosmos: Religion och naturvetenskap i Peter Nilsons Projekt Nyaga”

Sharon Rider, ”On explaining ourselves (scientifically): The case of language”

Claes-Fredrik Helgesson, ”Mellan vetenskap och verklighet: Om vad riktlinjer är och gör”

Corinna Kruse, ”Making it work: Balancing uncertainty and resources in genetic research”

Frida Wennerström & Anna Dubois, ”Organising research interaction: A case study of a research project in bioinformatics

Christer Nordlund, ”Hormoner och visioner i mellankrigstid: Louis Bermans idéer om möjligheten att förädla mänskligheten”

Lennart Olsson & Uwe Hoßfeld, ”En översikt av den internationella Haeckelreceptionen och början till en kartläggning av Ernst Haeckels svenska korrespondens”

2003

Ulf Berggren, ”Den musikaliska mekaniken”

Jakob Kihlberg, ”Staden och den medicinska vetenskapen: Den sanitära frågan under 1850-talet”

Torbjörn Gustafsson Chorell, ”Mannen utan minne: Till frågan om relationen mellan historia och minne i sekelskiftets psykiatri”

Cosimo Spada, ”Neutralitetens institutioner: Diskussioner om skandinavisk och svensk neutralitetspolitik i Nordiska interparlamentariska förbundet 1914–1922”

Claes Caldenby, ”Form–funktionsparadigmet i arkitekturen”

Björn Billing, ”Wittgensteins hus”

Sven-Eric Liedman, ”Form, materia och innehåll: Aristoteles och Hegel”

Cecilia Rosengren, ”Form, materia och barocka figurer i Anne Conways naturfilosofi”

Fredrik Nilsson, ”Virtualitet, nya media och arkitektonisk form”

Kristina Grange, ”Om mötet mellan arkitekter och ingenjörer”

Erika Alm, ”Talet om kroppen i några statliga utredningar”

David Stockelberg, ”Simmel, formerna och kunskapen”

2002

Thomas Kaiserfeld, ”Kvalitet, effektivitet och skicklighet: Naturvetenskapens praktiska användning i 1700-talets politiska beslutsprocesser”

Peter Josephson, ”Akademisk frihet och värdefri vetenskap: Max Weber och högskollärarkongressen i Jena 1908”

Anders Ekström, ”Moderna karaktärer”

Tore Frängsmyr, ”Om vetenskapshistoria: Installationsföreläsning vid Uppsala universitet den 7 maj 2002”

Henrik Björck, ”Den sociale ingenjören på intressekontoret: En studie i svensk välfärdshistoria”

Per Sundgren, Smakfostran: ”En attityd i folkbildning och kulturliv”

Lena Eskilsson, ”Drömmen som blev verklighet: Om den svenska husmoderssemestern”

Staffan Wennerholm, ”Vetenskapen (och publiken) i framtidens samhälle: Om en forskningspolitikens konferens i Wenner-Gren Center 1963”

Cecilia Engellau-Gullander, ”Jean Eric Rehn och konstindustrin på 1700-talet: Presentation av ett forskningsprojekt”

2001

Petra Rantatalo och Sofia Åkerberg, ”‘Ansikte mot ansikte med de verkliga tingen’: Folkskolans åskådningsundervisning, Skansen och den nya nationalismen”

Solveig Jülich, ”Fotografering av det osynliga: Vetenskap, ockultism och röntgenstrålar kring sekelskiftet 1900”

Carl-Göran Heidegren, ”Den nya Uppsala-filosofin och brytningen med transcendentalismen”

Martin Rehn, ”Auktoritet och atomsprängning: Hans Pettersson och Cambridge­Wienkontroversen”

Mohammad Fazlhashemi, ”Officerare och ingenjörer i civilisationens och moderniseringens tjänst”

Svante Nordin, ”Om kontingenta meningssammanhang: Någratankar om humanvetenskaperna”

2000

Magnus Florin, ”Konsten att fingera”

Mikael Hörnqvist, ”Renässansen – eller det romerska paradigmet: Retorik, exempla och imperium från Petrarca till Montaigne”

Mats Persson, ”Upplysningen och historismen: Utsikt över ett forskningsläge”

Inga Sanner, ”Ebba Paulis utopiska rum”

Henrik Björk, ”Till frågan om folkhemmets rötter: En språklig historia”

Bo Lindberg, ”Elementen, idéerna och metaforerna: Om det idéhistoriska språkbruket”

Krister Östlund och Urban Örneholm, ”Avhandlingsspåk vid Uppsala universitet 1600-1855”

1999

Sven-Eric Liedman, ”Stenarna i själen: Om form och materia hos Aristoteles”

Gunnar Eriksson, ”Begreppet barockvetenskap”

David Dunér, ”Swedenborgs spiral”

Kristiina Savin, ”Det övriga språket: Dialekter och dialektforskning i frihetstidens idévärld – en studie med utgångspunkt i Johan Ihres Swenskt dialect lexicon”

Anders Ekström, ”Siffror, ord eller Bilder?: Synpunkter på produktionen av statistik i mitten av 1800-talet”

Olof Ljungström, ”Rasforskningens och rasismens historia är inte alltid densamma: Att skriva den fysiska antropologins historia”

Frans Lundgren, ”Den fotografiska revolutionen: Ett mediums betydelser och bruk”

Mats Persson, ”Historismer”

1998

David Östlund, ”Ett manifest för processtolkande idéhistoria: 100 teser om tänkandet och dess historieskrivning”

Monica Aase & Mikael Hård, ”‘Det norska Aten’: Trondheim som lärdomsstad under 1700-talets andra hälft”

Solveig Jülich, ”Medicinen och fotografiets mekaniska objektivitet: Carl Curman och tillkomsten av Karolinska institutets fotografiska ateljé 1861”

Åsa Bergenheim, ”Brottet, offret och förövaren: Om synen på incest och sexuella övergrepp mot barn 1850-1910”

Nils Uddenberg, ”Arvet, fostran och det rättfärdiga samhället”

Karin Johannisson, ”Humaniora, humanism, historia: Installationsföreläsning den 7 november 1997”

Stig Strömholm, ”När föddes studenten?”

Claes Ekenstam, ”Om kärleken och den sociala konstruktivismen: I dialog med Arne Jarrick”

1997

Bo Lindberg, ”‘Anden saknar kön’: Ett argument för jämlikhet mellan könen”

Jan Häll, ”Den sovande predikerskan: Anteckningar om Anna Rogel”

Allan Ellenius, ”Schering Rosenhane och det emblematiska språket”

Gunnar Eriksson, ”Har vetenskapens framsteg bidragit till moralens höjande?”

Svante Lindqvist, ”Forskningens fasader: Wenner-Gren Center som symbol för svensk vetenskap”

Robert Darnton, ”The Enlightenment: A personal view”

Christer Åsberg, ”‘Åtskilligt annorlunda i sin ursprungliga form’: Ur bibelöversättningarnas idé- och lärdomshistoria”

1996

J. L. Heilbron, ”An institute for the history of science”

Henrik Björck, ”Till frågorna om idéhistoriens egenart och rötter”

Anders Florén, ”Smulor och aktörer: En historia om fransk och svensk mentalitetshistoria”

Peter Josephson, ”Immanuel Kant, pietismen och den moraliska problematiseringen av kroppen”

Maria Eriksson, ”Om kärleksnöjet: Kön och biologi kring sekelskiftet 1800”

Tore Frängsmyr, ”Mer ljus över upplysningen”

Anders Ekström, ”Den nationella situationen: kommentarer”

1995

Mats Persson, ”Mot en ny Platonbild?”

Svante Nordin, ”Ernst Cassirer och den svenska filosofin”

Jakob Christensson, ”Till bildens idéhistoria: Fallet Benjamin Franklin”

Roger Qvarsell, ”Tora Sandström och psykoterapins historia”

Karin Nordberg, ”Ljud över landet: Centrum och periferi i tidig svensk radiohistoria”

Anders Carlsson & Gustav Holmberg, ”Vilhelm Carlheim-Gyllensköld på Stockholms observatorium”

1994

Magnus Nyman, ”Förlorarnas historia”

Gunnar Eriksson, ”Naturvetenskap som världslitteratur: Galileo Galileis Dialog om de två världssystemen”

Lars Herlitz, ”Benjamin Höijer och den ekonomiska liberalismen”

Torbjörn Gustafsson, ”En harmonisk och hierarkisk ordning: Synen på utveckling i 1800-talets svenska biologi”

Bosse Sundin, ”Den hängivne amatören: Installationsföreläsning vid tillträdandet av professuren i idéhistoria vid Umeå universitet den 9 oktober 1993”

Sverker Sörlin, ”99 procent av historien: Installationsföreläsning vid tillträdandet av professuren i miljöhistoria vid Umeå universitet den 9 oktober 1993”

Thomas H. Brobjer, ”Nietzsches bibliotek: Särskilt hans naturvetenskapliga böcker”

1993

Hertha Hanson, ”Kvinnan och rasbiologin”

Sven Widmalm, ”Vetenskapens korridorer: Experimentalfysikens institutionalisering i Uppsala 1858-1910”

Thomas Kaiserfeld, ”Professorstillsättningar i fysik under 1900-talets första del”

Jakob Christensson, ”En upplysningstida encyklopedists uppgång och fall”

Olle Ferm, ”När och för vem skrev Ericus Olai sin Chronica regni Gothorum?”

Sven Bjerstedt, ”Skinner och Atlantican”

Annonser